Jag har en teori som jag nu tänker lägga fram för allmän prövning. Den gäller, tänker jag, för alla typer av relationer mellan människor; vänskapliga, erotiska, professionella o.s.v. Så här ser resonemanget ut om man bryter ner det i satslogik:
a) Alla relationer mellan människor förutsätter ömsesidighet
b) Alla relationer mellan människor är icke-jämlika
c) Ömsesidighet förutsätter jämlikhet
Slutsats: Mänskliga relationer är omöjliga.
Alla relationer mellan människor förutsätter ömsesidighet
Det är kanske en självklarhet, men en relation kan aldrig upprätthållas ensidigt. En persons kärlek räcker inte för två, en persons vänskap räcker inte. Båda parter måste ha ett genuint utbyte av den andre.
Alla relationer mellan människor är icke-jämlika
Det låter hemskt, men alla relationer är präglade av maktförhållanden. Enkelt uttryckt tror jag att det går till så här: För att du skall komma en annan människa nära så krävs det att hon öppnar sig. När hon öppnar sig så gör hon sig samtidigt sårbar, eftersom du nu har fått tillgång till kunskap om henne som du kan använda både för att bygga upp och för att bryta ner. Den som öppnar sig mest är också den som blir mest sårbar, den som riskerar att bli sårad. Någon öppnar sig alltid mer än den andre. I en långvarig relation kan över- och underordningen skifta över tid och periodvis kan det vara ganska jämn balans, men i grund och botten råder det alltid en obalans.
Ömsesidighet förutsätter jämlikhet
Så länge en part har någon form av känslomässigt övertag över den andre kan en relation inte sägas vara ömsesidig. Endast en helt jämlik relation kan leda till ömsesidigt utbyte. Om den ene älskar mer än den andre så kommer deras ömhetsbetygelser inte att vara ömsesidiga. De menar nämligen t.ex. i det läget helt olika saker med begreppet ”älska”.
Om person A älskar person B på så sätt att A till 60% är uppfylld av B medan B älskar A så att B till 30% är uppfylld av A, då betyder det dubbelt så mycket när A säger till B att han älskar henne. A:s kärlek kommer aldrig att kunna beröra lika starkt som B:s. Relationen är inte ömsesidig.
Slutsats: Mänskliga relationer är omöjliga
2 kommentarer:
Alla svanar är svarta...eller hur 17 var det nu då?
"Om person A älskar person B på så sätt att A till 60% är uppfylld av B medan B älskar A så att B till 30% är uppfylld av A, då betyder det dubbelt så mycket när A säger till B att han älskar henne. A:s kärlek kommer aldrig att kunna beröra lika starkt som B:s. Relationen är inte ömsesidig."
Har aldrig hört ett så osexigt resonemang om kärlek. ;) Mycket underhållande, jag fnissar ner morgonkaffet i luftstrupen.
Tänker vidare....
Vad är egentligen känslomässig jämlikhet i en relation? Är det att känna exakt likadant/lika mycket? Eller att bägges känslor värderas lika? Hur ska man kunna dra paralleller mellan ömsesidighet och jämställdhet? Det låter sig väl inte göras sådär enkelt som i din tes? Ömsesidighet kräver inte jämvikt för att existera.....eller? Är detta den svarta svanen?
Mänskliga relationer är "jättemöjliga", men skitjobbiga...
Får du någonsin träningsvärk i tankemuskeln?
=)
Jag tror du har rätt. På alla punkter. Egentligen är det nog så att mänskliga relationer är möjliga men att exakt jämlikhet inte är det.
Kändes mest roligt att hävda något som strider mot all mänsklig erfarenhet och ändå få det att verka logiskt. :)
Om du med tankemuskeln menar hjärnan så; nej. :)
Skicka en kommentar