Djurisk sexualitet

En smaklös tanke så här i all hast på fredagseftermiddagen:

Läste i Lars Johan Hiertas livsverk att det allt vanligare med djursex. Exakt hur man kommit fram till det här vet jag inte men det påstås ske åtminstone 20 fall av övergrepp om året.

Det här är fruktansvärt. Jag tycker verkligen det. Samtidigt kan jag inte låta bli att tänka att det kanske är en konsekvens av en alltför liberal inställning till djur.

Vi skall inte göra päls av dem, vi skall inte äta upp dem, vi skall inte använda dem till försökskandidater för nya läkemedel, vi skall inte ha dem i bur, vi skall inte ha dem i koppel.

Ja, vad skall vi då egentligen ha djuren till?

Alltså, om man alltmer jämställer människa och hund så får man kanske räkna med att den sexuella lusten börjar tillta hos de som fullt ut accepterat tesen om människan som ett djur och ingenting annat än.

/Andreas

Körberg - en norsk frikyrkopredikant

Såg att Tommy Körbergs senaste schackdrag varit att predika nedsättande mot Runar och hela kristenheten... Kanske har han därmed också slutat längta till stad i ljus.

Det här är väl intressant i sig men än mer intressant blir det när man inser att Runar och Tommy i själva verket är samma person (liksom Kicki Danielsson och Jan Guillou är det).

Här är bildbeviset. Tommy är Runar med peruken av:



/andreas

Från telefonist till musikpolis

Claes Elfsberg, visst minns ni honom? Det var han som presenterade nyheter så fint och enligt ryktet gjorde spännande telefonsexsamtal till upprörda kvinnliga kolleger på fritiden. Nu har han i sann ”tack för vad du gjort”-anda blivit tittarombudsman på SVT och som alla ombudsmän ser han det som sin uppgift att agera kraftfullt. Omedelbart.

Och faktum är att jag den här gången tycker att han har gjort något av det bästa någon människa någonsin gjort.

Claes Elfsberg har på eget bevåg, påhejad av landets alla pensionärer, valt att totalförbjuda musik samtidigt som någon talar i åtta populära TV-program. Det är så oerhört rätt. Dels därför att musikvalen nästan alltid är skrämmande dåliga och dels därför att det finns äldre och hörselskadade som faktiskt får problem att se på TV när det är för mycket stök i bakgrunden.

/Andreas

Om public serviceutbudet och annan porr

Följande text skrevs hastigt och passionerat i Dead Frog Records gästbok appropå P3 och dess arbete i Public service-andan. Den som önskar ta del av hela debatten bör besöka Dead Frogs hemsida på www.deadfrogrecords.com.



Klart att det finns en publik för det P3 gör. Det finns en publik för porr också. Att folk tror sig vilja ha något behöver inte med nödvändighet innebära att det är statens plikt att förse dem med det. Det finns gott om krigförande länder som säger sig behöva vapen. I det fallet väljer vi att avstå (eller åtminstone påstår vi att vi avstår från att leverera raketgevär och annat dumt). Det går att säga nej till porr och krig. På vad sätt är det då omöjligt för staten att säga nej till skitmusik?

Jag vet inte om det är någon som har sett Jamie Olivers senaste TV-program där han åker runt i skolorna och försöker få engelska barn att äta annat än friterade kalkonskruvar, friterade hamburgare och annan friterad skräpmat. Det går dåligt för Jamie eftersom eleverna föredrar friterad "precis vad som helst" framför riktig mat lagad av en sjärnkock.

På samma sätt är det med radiopubliken. Om man matas med bajs så tror man tillslut att det är så mat skall smaka och om man matas med värdelös musik så tror man tillslut att det är så musik skall låta.

Public Service har ett ansvar att verka för det annorlunda på samma sätt som små skivbolag och artister har ett ansvar i att inte på något sätt böja sig för marknadskrafter och "vad folk vill ha". Musik är konst och konst är till för att förändra samhället.

Men ni (om ni nu själva gör musik) kanske nöjer er med att dra några sköna riff, upprepa ett roligt ord och sedan skruva till det med den rätta radiokomprimeringen. Det är okej med mig. Jag har inget emot att folk skapar porr heller. Jag tycker bara inte att staten och dess instanser skall producera porr eller bejaka musik som inte har något högre syfte än att underhålla massorna.

Är jag ensam om det?

Andreas

Hanif - ett namn och ett band

Så här ser en Hanif ut...

/Andreas

Titelmästarens titlar

Stig Claessons bästa romantitlar (i kronologisk ordning):

Bönder (1963)
Kiki, en liten man (1966)
Dråp i hastigt mod (1966)
Döden heter Konrad (1967)
Sanningen och ingenting annat än (1970)
Att resa sig upp och gå (1971)
Yrkesmän emellan (1974)
Henrietta ska du också glömma (1977)
Ni har inget liv att försäkra (1978)
Om vänskap funnes (1981)
Lika oskyldigt som meningslöst (1982)
Dagarna före lunch (1984)
Skam den som fryser (1987)
Män i min ålder (1992)
Nästa man till rakning (1993)
Årstider och åsikter (1993)
Man måste det man önskar (1997)
Vad man ser och hedrar (1998)
Varsel om kommande tilldragelse (1999)
Följ alltid Cecilas exempel (2003)
Sov du så diskar jag (2004)

/Andreas

SEX RUBRIKER, SEX-RUBRIKER

Ett urval av dagens tidningsrubriker...

1) Indianhövding lurade flickor till sexterapi
2) Båda hennes bröst sprack
3) Feldt, 73: Släpp ut mig ur SSU
4) Börje Salming lurad av pedofil
5) Mc-gäng hotar döda Fadde
6) Uppåt för Clas Ohlson i mars

36 frågor jag inte vill ha svar på

1. Vad är det som är så hårt med hårt vatten egentligen?
2. Vad menas med jorden-runt-resa? Måste man ha varit i alla världens länder?
3. Varför blir ögonen röda på kort?
4. Varför blir ögonen röda av sprit?
5. Vem har hittat på att pi skall vara just 3.14 och så vidare?
6. Varför springer svarta människor snabbare än vita?
7. Har svarta människor rytmen i blodet?
8. Är Lars Leijonborg djävulen?
9. Varför skriver tidningarna om Kicki Danielsson?
10. Varför spelar radio bara skitmusik?
11. Har eskimåerna verkligen fler ord än oss för snö?
12. Är Carl-Philip bög?
13. Hade Fredrik Ljungberg och Peter Jöback någonsin ihop det?
14. Är jorden verkligen rund? Är den inte snarare oval?
15. Är all svensk inbundenhet en konsekvens av att vi läst för mycket Axel Sandemose och studerat Luthers katekes alltför noga?
16. Varför tejpade man en femkrona på baskaggen på 80-talet?
17. Kan djur gråta?
18. Kan trummisar tänka?
19. Sitter inte hjärtat snarare i mitten än till vänster?
20. Är klart till halvklart bättre väder än omkring kuling?
21. Om Gud är god och samtidigt allsmäktig hur kan han då tillåta ondska?
22. Vad skulle Robinson-Robban göra annars?
23. Hur kan ungefär en tredjedel av svenska folket vara moderater?
24. Är det bättre med en back i hallen än ett hack i ballen?
25. Får man ta hunden med sig in i himlen?
26. Varför stämmer gitarren alltid sämst när man tar ett D-ackord?
27. Är barnarbete delvis bra eftersom det hindrar familjer från att svälta ihjäl?
28. Kan Joe Labero trolla på riktigt?
29. Smakar bajs delvis som vanlig mat?
30. Är det verkligen så att luften är fri?
31. Är det sant att alla amerikanska presidenter i modern tid antingen sponsrats av Coca Cola eller Pepsi?
32. Varför vinner alltid blonda tjejer luciaomröstningar?
33. Har blonda människor roligare?
34. Innehåller gurka mer vatten än vatten?
35. Har jag dålig andedräkt?
36. Vem bryr sig?


/Andreas

Jens Orbacks söta matematik

Jens Orback, eller vår söte diverseminister som Johan Hakelius kallade honom härförleden, har slagit till igen. I sin iver att blidka massornas hunger efter politisk korrekthet får han ibland självaste Leijonborg att framstå som kärringen mot strömmen.

Det roliga med Orback är dock att det alltid går snett. Han ville visa sin fördomsfrihet och blandade in mosterns häst, han ville visa sin etniska öppenhet och började in i dumhet kämpa för polisaspirerande Sikhers rätt att bära turban på jobbet. Kort sagt: Orback är rolig.

Nu har han uttalat sig om mäns våld mot kvinnor och på något konstig sätt får han till och med det att bli roligt.

Åke Kihlström vid institutionen för arbetsvetenskap på Handelshögskolan har räknat efter konstens alla regler och kommit fram till att våldet mot kvinnorna kostar ungefär 900 kronor per skattebetalare, då har han tagit hänsyn till såväl direkta som indirekta kostnader. Det här är häpnadsväckande och tänkvärt även för oss som redan blivit klara med vårt jämställdhetsarbete.

Nu ser Jens Orback sin chans. Han uttalar sig. Nej, säger Orback, jag ”tror att kostnaderna är betydligt högre”. Det här säger han utan att själv ha räknat en siffra, utan att ha konsulterat någon som helst källa. Han bara tror att det blir mer. Ungefär som när han trodde att mostern levde med en häst, utan att kolla först, eller när han trodde att det fanns tusentals polisaspirerande Sikher i Sverige, givetvis även denna gång utan att kolla först.

Jens tänker så här: Om jag säger att jag tror att det är mer, så visar jag att jag redan innan kände till att kostnaden var enormt hög. Jag visar att jag har koll. Dessutom stillar jag den tilltagande politbyrån av elitfeminister. Om Jens hade sagt att ”jag tror att kostnaden är betydligt lägre” så hade han fått fan och hans moster (hon bor tydligen inte med en häst) för det.

Allas vår söte diverseminister kunde ha valt att kommentera själva saken istället, han kunde valt att ta del av annan forskning och underbrygga sin tes med denna, men då skulle han inte heller ha varit så söt som bara han kan vara.

Nästa steg är nu att satsa fyra miljoner på ett större forskningsprojekt om de samhällsekonomiska konsekvenserna av mäns våld mot kvinnor. Det här förslaget väntas Orback med all sannolikhet säga ja till. Egentligen är det konstigt, för han vet ju redan nu bäst själv hur det hela ligger till.

Man inser utan större huvudräkning att den här forskningen kommer att kosta ungefär 50 öre per skattebetalare. En sak vi nu aldrig någonsin får höra Orback säga är: ”Nej, jag tror att kostnaden kommer att bli betydligt högre än så.”

/Andreas

Miss Wheelchair miss wheelchair

Läste precis att Wisconsins Fröken Rullstol visat sig vara en bluff, det är nämligen så att hon inte alls är rörelsehindrad utan faktiskt kan gå. Hon har nu blivit av med det som tidningen Aftonbladet väljer att kalla ”sin prestigefyllda titel”. Märkligt nog har Fröken Värld, Fröken Medelpad eller någon av de andra fröknarna fått behålla sina prestigefyllda titlar trots att de inte alls uppfyllt löften som att ”jag skall arbeta för fred på jorden”, ”min högsta önskan är att arbeta med handikappade, föräldralösa flyktingbarn” och liknande. Mycket märkligt.

/Andreas