torsdag, maj 17, 2007

fascinatio nugacitatis



Läser just nu (för kanske fyrtionde gången) Blasie Pascal,ni vet den franske 1600-tals matematikern som ligger bakom enheten pascal (används vid tryckmätning) och som under senare delen av sitt liv ägnade sig allt mer åt existentiella texter. Hans "pensés" (tankar på svenska) är ett kollage av bara delvis strukturerade tankar kring religion, kärlek, liv och död. Man hittar många guldkorn hos Pascal. Jag innbillar mig att världen vore en bättre plats om alla läste Pascal.

Aforism nummer 345 kallar Pascal för fascinatio nugacitatis och i denna fastslår han helt kort följande:

Om vi inte vill vara slavar under våra lidelser måste vi handla som om vi bara hade åtta dagar kvar att leva.

Det är så oerhört begåvat. Om man skulle leva som om varje dag vore ens sista så skulle man agera ansvarslöst och desperat. Om man å andra sidan skulle leva utan tanke på sin dödlighet skulle livet bli ytligt och sakna allvar. Åtta dagar är nog ganska lagom för att se till att hålla goda relationer med andra människor, för att inte bara låta lustprincipen styra i livet.

/Andreas

2 kommentarer:

Anonym sa...

Åtta dagar???? Nej du, det är för kort tid!! Jag skulle nog fullständigt förlora koncepten :). Antingen skulle jag nog ligga stel av skräck och ångest i sängen eller så skulle jag dra med mina kära till den vackraste platsen på jorden (var nu den finns...det kan ju ta åtta dagar bara att hitta den...) och så skulle jag försöka leva där och då (och om det behövdes skulle jag ta någon form av drog för att kunna hålla mig någorlunda i schakt...).

Tyvärr drivs jag nog ganska mycket av lustprincipen. Men hellre det än ytlig och utan djup/allvar :).

Ha det!/Kicki

Ps - om kommentaren kommer typ två gånger så är det för att det ser ut som om den försvann första gången jag skrev... Hatar när sånt händer, men det är rätt coolt att jag kom ihåg huvuddelen av vad jag skrev första gången *ha ha*.

Anonym sa...

När du säger det så börjar jag också tveka lite... Åtta dagar är nog lite väl kort. En månad kanske är mer lagom. På åtta dagar hinner inte paniken släppa tror jag...

Kommentarsdelen på blogger är alltid konstig. Text försvinner och man får fylla i verifieringskoden igen om det gått längre än en viss tid... Trist :( Tack för att du tog dig tid att skriva igen. ;)

/Andreas