Tack för tipset!

Precis som Andreas berättar ligger inte Hanifmedlemmarna på latsidan bara för att nästa platta dröjer. När vi inte sysslar med musik händer det att vi jobbar bakom kulisserna med att nå ut med bandets musik till fler människor än innan. Det är ofta ett energikrävande arbete som ibland känns alldeles dötrist. Men ibland händer det roliga saker som får en att haja till.

Som Hanifs och skivbolaget Krusty Stills representant på föreningen SOM:s (svenska oberoende musikproducenter) seminare och årsmöte fick jag ta del av följande händelse som på många sätt vidgar vyerna i den snåriga djungel som finns mellan replokal och publik.

Platsen var långholmens konferensanlägning i Stockholm. Föreningen hade bjudit in P3:s musiklistansvarig, Jonas Westman för att berätta om deras arbete med musikläggning och på vilket sätt kommunikationen mellan public service-kanalen och svenska indieskivbolag kan utvecklas.

Med en förbrödrande ambition berättade Westman till synes öppenhjärtat om all bra svensk independentmusik som produceras i Sverige i dag. Han gav tips på hur man kan gå tillväga för att på bästa sätt marknadsföra sin musik för kanalens olika musikredaktörer.

När han var färdig var åhörarna, visa av sina erfarenheter med P3, kanske inte helt tillfredsställda av informationen. I alla fall att döma av frågorna som dök upp. Varför spelar ni så dålig musik? Varför skiter ni i att skivbolagen gjort en förstasingel, med video och promotryck, och bränner den tänkta andrasingeln istället? Varförfårman aldrig några svar från er per mail? Hur får man tag på er över huvud taget?

Westman, som redan tidigare uppmanat skivbolagen att höra av sig till redaktörerna, försvarar sig med att "det är mycket att göra, det är otroligt många skivor som skickas till oss" och så vidare. Och mitt i den famijära stämmning som det visar sig att han snärjt in sig i säger han det som ensamt gör hela resan värd. "Det är därför det är så skönt att jobba på söndagar, för då är det aldrig någon som ringer".

Det blir tyst. Efter fyra och en halv sekund börjar det mumlas ochfnissas. Alla har räknat ut samma sak, inklusive Jonas Westman som avslutar seminariet med "jag är född med foten i min mun!"

/Janne