Jag tror att det är lätt att få för sig att en så kallad sökmotors huvudsakliga uppgift är att hjälpa dig att hitta de internetsidor du söker. Du skriver in ett sökord eller en sökfras och Google hjälper dig fram till ditt mål. Jag tror som sagt att detta är den vanliga föreställningen om hur det förhåller sig och jag tror också att detta är helt fel.
Tänk dig att hela Internet är fullt av information (ja, i detta fall definieras även porr som information). Grundläget är alltså en fullständigt överväldigande massa av text och bild. Det sökmotorn gör är därför att sålla bort de sidor den inte tycker har med saken att göra. Man skulle kunna formulera det som att Google, Yahoo eller Altavista är effektiva censurmaskiner. Det är nämligen dessa som avgör vad du skall få lov att se och inte.
Rent kvantitativt är det uppenbart att t.ex. Google väljer bort fler sidor vid varje sökning än vad den plockar fram. Tanken om sökmotorn som en ”finnare” snarare än en ”gömmare” är således absurd.
Nu hör man upprörda röster om att nämnda internetföretag hjälper den kommunistiska regimen i Kina att skapa ett gigantiskt censurfilter, där vissa ämnen och ord kommer att bli otillgängliga för de vanliga medborgarna. Detta uttrycks som att liberala företag paradoxalt nog bidrar till att motverka demokratin.
Det är då jag inte förstår vari det paradoxala ligger. Om jag har förstått saken rätt (Lars Leijonborg har inte gått att nå för en kommentar) så är det ju liberalismens grundpelare att vad som helst och vem som helst kan köpas för pengar och att också detta är överordnat alla andra syften eller drivkrafter.
Censur är sällan särskilt lämpligt men i ett samhälle där informationsmassan är överväldigande är den kanske ändå nödvändig. Kanske är det trots allt inte särskilt relevant för gemene Kines att gräva för djupt i frågor om massakern på himmelska fridens torg, västerländsk demokrati och andra dumheter.
/Andreas
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar