Stod på en packad buss 17 idag med Jayhawks ”Sound of Lies” i walkmannen. Tim O’ Reagans paradnummer ”Bottomless Cup” strömmar in i mitt huvud vid Härlanda hållplats och samtidigt drar sig en sådan där ryggsäcksman fram genom mittgången och river med sig allt i sin väg. Koss-lurarna fastnar i hans ryggsäck, rycks av mitt huvud, slits loss från spelaren och följer med honom ut. Jag ropar till men får ingen respons utan får hoppa av bussen och slita loss lurarana (han märker fortfarande ingenting). Jag sätter på dem igen och refrängen drar igång:
I think I let you down
I could use you around, use you right now
There’s nothing quite like the sound of
Your voice in the evening
Calling my name
It’s getting late
/Andreas
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar