Jag har fått det påtalat för mig vid flertalet tillfällen att min kritik mot Lars Leijonborg är både osaklig, orättvis och bristfällig. Man påpekar för mig att kommunismen inte heller har fungerat i praktiken, lika lite som Leijonborg fungerar i praktiken.
Jag har tagit till mig av kritiken för jag inser att likväl som socialism kan fungera även om Kommunismen är en idioti så kan Lars Leijonborg kanske leva ett någorlunda gott liv sitt svåra talfel och sin egoistiska politik till trots.
Ni kommer väl ihåg förra valet när Lasseman gjorde sig populär i våra ursvenska folklager genom att ställa krav på språktest för invandrare... Man kan bli populär på många sätt. Och vad är det egentligen för fel att priviligierade människor ställer krav på de som har det sämre. Nej, skärp er alla gravida invandrarkvinnor och svältande lesbiska kvinnor. "Vet hut" som Anders Björck skulle ha skrikit mellan nyårsfylla och gåslever.
Nej, det är dags att gräva ner stridsyxan och frambringa såväl rökelse som guld och myrra till Liberalismens stolte förkämpe. Lars, låt oss omfamna varandra i en broderlig kram. När allt kommer omkring så har jag ju också en manchesterkavaj.
Det är juletid. En tid för stillhet och ödmjukhet.
Förlåt mig Lars Leijonborg.
/Andreas
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar