Kissing blog

Right. I've been thinking a lot lately. About important stuff. Like Kiss. Like the fact that I was born the same year they released their first album, which really disqualified me from getting interested in their music until I was maybe nine years old. Which is embarassingly late, but up until then I was afraid of the cool guys in school who listened to tough music.

So. I was thinking. A lot. About important stuff. Like the fact that when I finally discovered Kiss, they weren't really cool anymore. Which absolutely passed me by, 'cause I was nine years old and Kiss was da bomb in my school. Until Mötley Crue, Twisted Sister, Skid Row and Bon Jovi came along. But that's another story. Though I was the first one in school to realise the absolute importance of John Bongiovi's and Richie Sambora's teamed-up songwriting.

Anyway. I was thinking. My point being. That the Kiss I grew up diggin, was the wrong Kiss. I discovered their earlier stuff later. When they wore make-up. And yeah yeah, I know Destroyer is their best studio album, and I can debate for hours about whether Alive I or Alive II is the true essence of the Kiss spirit.

But really. I was thinking. I should do a list of the best Kiss songs from the wrong albums. 'Cause I liked Kiss. Still do, in a sentimental way. And I like lists. So. That's what I was thinking.

Yeah. Here it is.

1. Tears are falling (from Asylum, Swedish catalogue number UNI 558860-2)
2. Who wants to be lonely (from Asylum)
3. Thrills in the night (from Animalize, UNI 558859-2)
4. I love it loud (from Creatures of the night, UNI 532391-2)
5. Heaven's on fire (from Animalize)
6. All hell's breakin' loose (from Lick it up, UNI 558858-2)
7. Million to one (from Lick it up)
8. War machine (from Creatures of the night)
9. I still love you (from Creatures of the night)
10. Lick it up (from Lick it up)
11. King of the mountain (from Asylum)
12. Crazy crazy nights (from CrazyNights, UNI 558861-2)
13. And on the 8th day (from Lick it up)
14. I'll fight hell to hold you (from Crazy nights)
15. Trial by fire (from Asylum)

/James

Kristi Spa

Så var det då officiellt – Kristi brud och Kristus har gått skilda vägar. Inga sura miner där inte. Hon nöjer sig visserligen inte längre med att vara hemmafru. Nej nu jävlar ska här startas spa! Och tänk dig själv en gurkinpackning i Helge Fossmos anda eller en helkroppsmassage från Åsa Waldaus helande händer. Lockande, inte sant? Och om du har svårt att göra besöket eftersom du inte har någonstans att lämna in ungarna under tiden så är jag tämligen säker på att det går att ordna fram en lämplig barnflicka.

Paus.

Jag tänker ett tag.

Och så slår det mig: Det var aldrig Kristi brud i äktenskaplig mening det var frågan om utan brud som i ”ytlig men snygg tjej”. Lite som Viktoria Silvstedt eller så. För det får man ju ändå ge före detta fröken Gud att hon håller stilen rent visuellt.

För oss som studerat teologi är det självklart att det som avses med Kristi brud är alla kristna människor i världen – ett slags kollektivt äktenskap, en helig förening där ensam inte längre är stark, där individens självförverkligande får träda åt sidan för något oändligt mycket större.

När Knutby församling gjorde en välspacklad tjej i sköna märkeskläder till Kristi brud så stal man också Gud ifrån folket. Enda logiska fortsättningen på detta individualistiska och självcentrerade ytlighetstänkande är givetvis att öppna spaanläggning. Det har man nu gjort. Eller ”det är redan gjort” som Tomas Dileva svarade när en kille i publiken skrek ”Fuck you!” till honom.

Jag tror att det är dags att skrika igen.

Fuck you!

/Andreas

Svensken är inte svensk

Text-TV (ett medium i tiden) hade följande två rubriker efter varandra på första sidan häromdan: ”Vatikanen fick kidnappade svensken fri” och ”Svensken lever längre men blir allt fetare”.

Det uppstod givetvis något komiskt i valet av grafisk placering. Alltså först räddar påven och hans anhang livet på killen men lyckan varar inte länge – svensken är nu på väg att bli riktigt, riktigt fet. Jag tror mig förstå vad det är frågan om. Det är nåt med begreppet ”svensken” som ställer till det.

Frågan på allas läppar brukar vara ”vem är egentligen svensk?”. Vi klurar över hur länge någon kan betraktas som invandrare fast tillslut både man själv och ens föräldrar levt här i femtio år. Men hur är det då med ”svensken” i bestämd form?

Ja, vem är egentligen svensken?

Jo, det lustiga är att svensken alltid är någon annan men att det alltid är du som är svensk. Så vill du ha det. Svensken är den generaliserade andra som blir allt fetare, köper porr för tusentals kronor, struntar i sin TV-avgift eller fuskar med skatten.

I det perfekta samhället får Vatikanen en kidnappad svensk fri och jag som vanlig svensk kan erkänna att det är jag som blir allt fetare, att det är jag som konsumerar all denna porr och att det är jag som betalat i princip en hel skivinspelning med svarta pengar.

/Andreas

Bästa låt utsedd!

Omröstningen om bästa låt från "Blame it on el Niño" får väl nu räknas som avslutad. Med minsta möjliga marginal tog "To Call You Mine" hem segern. Den fick 21% av rösterna. På andra plats kom "Halfway to Hell" (16%). Den enda låt som inte fick någon röst alls var "Mortal Soul". Den goda spridningen tycks annars tyda på att det inte är en alltför ojämn platta vi skapat.
/Andreas

Skit i traditionerna!

Det är bra med reklam som talar om vad vi vill veta. Inte för att de alltid har för avsikt att säga allt, men ibland är det den enklaste sak i världen att lista ut hur saker och ting egentligen ligger till. Ett gammalt exempel på det är Posten som hade en slogan som löd: ”Posten en pålitlig partner”. För en freudiansk felsägare är det lätt att genomskåda den dolda intentionen med detta budskap genom att lägga till ”...kommer aldrig för tidigt”. Jag minns även ett bostadsbolag som skröt med att de hade ”hus att rivas i” eller om det var ”hus att trivas i”. Jag vet inte, det uttalas likandant i alla fall.

Ett annat, mer aktuellt exempel är McDonalds-driven där det påstås att ”den dagen McDonalds serverar gott kaffe tillverkar Gustavsberg pappersmuggar”. Jag har försökt, men inte lyckats associera ordet muggar till annat än muggar som man sitter och skiter på. Saken blir ju inte mindre tydlig av att kaffet på McDonalds åtminstone tidigare mer påminnt om sånt som ofta lämnas i porslinsmuggar av ovannämnda tillverkare.

Det positiva som jag kan se i detta är att en annan slogan blir begriplig – nämligen ”livet har sina goda stunder”. Jag har förvisso alltid kunnat hålla med om att livet har sina goda stunder, såväl som dåliga. Jag har tidigare bara inte förstått vad detta har haft med McDonalds att göra.

/Janne

Äntligen!

Grattis på er allihop! Det är internationella kvinnodagen, en dag för firande, pompa och ståt. Köp gärna en ros till hon du tycker om och låt henne slippa diska idag. Hon kan ta det imorgon istället.

Till glädje för alla er kvinnor kan jag meddela att jag fann följande glada reklamlapp uppsatt på anslagstavlan utanför entrén till min Ica-butik häromdan:

"Äntligen nagelvård utanför Systembolaget"

Ni fattar själva. Hur många gånger har man inte kommit ut från Systemet och bara önskat att det fanns en nagelvård i närheten? Vem sa förresten att sprit och manikyr inte hörde ihop?

/Andreas

Finger-Marie

På arbetsrummet på mitt jobb ligger Finger-Marie och brer ut sig över bordet. Det känns inte alls lämpligt och frågan är hur det har kunnat bli så här galet. Jag tror att anledningen är att ingen sa stopp i tid att man lät det hållas allt för länge. Låt mig förklara.

Finger-Marie är märkligt nog en sorts ätbara kex och det säger sig självt att varje person med ens normalt vilda associationsbanor aldrig skulle komma på tanken att säga saker som ”åh, vad jag är sugen på Finger-Marie” eller ”mm, vad Finger-Marie får det att vattnas i munnen på mig”.

Så hur i hela Borås namn har företaget bakom produkten fått för sig att en vara skulle kunna få heta Finger-Marie? Jo, givetvis var det någon fullständigt verklighetsfrånvarande idiot som satt vid styrelserumsbordet och slängde fram sitt förslag varpå alla andra tyst för sig själva insåg att en produkt omöjligen kunde heta Finger-Marie eftersom tanken genast vandrar i väg till…

Ja, men säg det då.

Nej, det går bara inte. Vi tiger ibland tyst om saker för att vi inte kan med att ta upp dom. Men är det t.ex. verkligen schysst att inte tala om för en kamrat att han har snor på näsan, frukt i skägget, bajs under skorna eller smutsfläckar i ansiktet?

Givetvis inte.

Så varför tiger vi då, varför sårar vi våra vänner i rädsla för att inte såra och varför ligger Finger-Marie och brer ut sig på bordet i mitt arbetsrum. Och vem i hela helvete har köpt dom?

Om jag hade vågat, så skulle jag fråga.

/Andreas

Tillgångar

Läste precis i kvalitetspressen att Anna Nichole Smith "visat upp sina tillgångar" på nån gala. Märkligt... var det inte hon som stod utan tillgångar efter rättstvisten med den avlidne makens barn?

/Andreas