tisdag, september 27, 2005
Hej, hej. Det är fantastiskt att vara tillbaka
Jag läser att BSB har landat och att detta utlyst hysteri. För mig som aldrig vetat om att BSB lyft är detta en stor överraskning.
Inser efter ett tag att BSB inte är den gamla goda kampanjen ”bevara Sverige blandat” och att det inte heller är en flygplansmodell eller något nytt pensionssystem. BSB är helt enkelt Back Street Boys. Och glada är de minsann. "Hej, hej. Det är fantastiskt att vara tillbaka", ropar en av bandmedlemmarna enligt Aftonbladets grävande journalist.
Så, vad var det egentligen för fel med gamla hederliga BSB, det som bekämpade föreställningen om likriktning som något positivt, den rörelse som trodde att styrkan låg i mångfald? Det "nya" BSB liknar snarare BSS – allt och alla skall stöpas i samma form. Bort med det annorlunda!
Missförstå mig inte nu när jag säger att jag önskar att BSB lyfter igen och flyger hem. Jag är inte rasist i ordets vanliga bemärkelse och jag har inget emot pojkband. Jag gillar nämligen The Monkees, The Beatles och flera andra klassiska pojkband. Men om Sverige skall bevars blandat så är det läge att sätta pojkband på snabbflyg till Gottröra och ge lite riktig musik medialt utrymme. Jag, och musiker i min omgivning, kan nämligen också säga kloka saker som ”hej, hej. Det är fantastiskt att vara tillbaka!”
/Andreas
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Är Hanif ett pojkband? Eller vill vara? Hur lyder definitionen av ett pojkband?
Tja, till att börja med bör väl medlemmarna inte vara över 30 år gamla...
Skicka en kommentar